Oh no, paparazzis!

Jag hittade det här 60-tals mönstret på loppis och gillar dess enkla raka form. Har fått för mig att äldre mönster är små i storleken, så döm om min förvåning när jag faktiskt kom i den här 36:an! Nåja, säger väl snarare något om min byststorlek än något annat, eftersom klänningen är lite a-linjeformad utåt vid stussen (och där har vi vidden - på min bak vill säga). Inga justeringar i storleken alltså, men inprovningarna vid brösten...oj, oj, oj...hade dom bysten direkt under hakan förr eller? Var tvungen att sänka inprovningarna 3 cm för att mina hängbröst skulle hamna på rätt ställe! Någon som upptäckt samma fenomen?

Tyget är ett loppisfynd i lite Marimekkostil (utan att vara det) och jag har tidigare sytt en förklädesklänning och en strandklänning med solhatt av det.

Nedanstående klänningen kan jag dock inte ta emot äran för. Den har jag köpt av klänningsdrottningen Rino! Visst är den fin! Är så glad i den!

PS: Skulle behöva en provdocka att fota kläderna på. Motsträvigare fotoobjekt får man leta efter! Kan hon vara släkt med Storasyster?

Oh la la, jag tror att jag är kär...

...i femtiotalsstil! Av ett tidsenligt mönster köpt från Tradera blev det en sån här söt sak! Jag älskar den modellen. Hade problem med att hitta ett passande spänne till skärpet och stressad som jag var inför vår resa till varmare breddgrader så valde jag att fuska. Det blev kardborreband och en fastsydd guldig knapp utan egentlig funktion (hm inte helt tidsenligt, men vad gör man som stressad trebarnsmor?). Hoppas jag är förlåten? Nu bombar jag er med bilder eftersom klänningen (och barnet förstås) var så rolig att fota. Tyget är återigen nyinköpt Marimekko. Samma prickar som på den gröna som ni kanske minns?

Jag ville få till fluffigheten i kjolen lite extra och kompletterade senare med en tyllkjol som ni kan se på fotona längre ner. Dock tyckte Storasyster att resårbandet tryckte lite för mycket på hennes härligt runda femårsmage och envisades därför hela tiden med att knöggla ner den under magen, vilket resulterade i att den blev mer synlig än vad jag hade tänkt mig från början. Den skulle nämligen bara anas lite grann. Tyllkjolsmönstret kommer från Ottobre-tidningen. Tyllkjolen får ett eget inlägg (där den får vara huvudperson) lite senare. Så lova att återkomma!

En blus till, till vårutmaningen!

Den här blusen är gjord utifrån modell D i japanskan Yoshiko Tsukioris underbara mönsterbok Stylish Dress Book (eller Ihanat mekot ja tunikat som den heter i den finska översättning som jag har). Hon gör väldigt vida plagg och eftersom jag inte riktigt tycker att jag passar i för vida plagg så valde jag en mindre storlek än vad som anges för mig. Egentligen borde jag välja M efter måttabellen, men nu tog jag S. I efterhand kan jag konstatera att även XS hade funkat. Blusen är väldigt vid och jag kommer nog mest att använda den uppknäppt med linne under. Tyget är nyinköpt från Stoff & Stil.

Kul det här med vårutmaningen som Tokigt och likt har startat! Äntligen har jag kommit igång att sy till mig själv! Jag har några saker till pågång. Vi får se om dom blir klara inom kort så att de kan räknas in i vårutmaningen!?

Vilket hedersuppdrag!

Och så till mitt specialprojekt i vår. Ett riktigt ärofullt uppdrag fick jag när jag skulle göra en dopklänning till en av mina bästa vänners dotter! Kände mig så hedrad! Ett väldigt roligt uppdrag, men också lite nervigt! Det är ju alltid lite mer pirrigt att sy kläder åt andra, utanför familjen, men det här fick jag ju bara inte misslyckas med. I samråd med modern kom vi fram till klänningsmodell. Dottern är ett år så det skulle ju inte vara den traditionella babyklänningen, men ändå kännas som något speciellt för dagen. Tyget är bomullsvoile med bandbroderi från Stoff & Stil. Fodertyg i syntet för bättre fall. I livet broderade jag in hennes namn med ett hjärta runt. Något liknande hade jag gjort på våra egna barns dopklänning. Både dotter och mor var mycket nöjda. Puh...

Prickigt à la Marimekko

Den här klänningen gjorde jag till Storasyster strax innan jul, men den blev inte använd förrän alldeles nyligen när vi var på semester till varmare breddgrader. Jag är lite svag för den här korta 60-talsmodellen i ren stil. Älskar tyget som är från Marimekko. La till vitt zig-zag band som dekoration. Och njet...tyvärr kommer den nog inte bli använd så mycket, faller ju inte Storasyster riktigt i smaken. Det visste jag ju egentligen...men man måste ju chansa lite!

Själv väntar jag också på en vit prickig klänning från Rino! Ser så framemot det! Förresten kan ni vara med och tävla om en av hennes vackra klänningar. Se här!

Så snart jag har foton fixade ska ni få ta del av mitt specialprojekt!